I Dalslands skogstrakter ligger pappersbruket Fengersfors. Bruket speglar en avgörande del av svensk industrihistoria, men har också fått en ny roll som kulturellt center och blivit ett av regionens främsta besöksmål. Idag meddelar Svenska industriminnesföreningen att Fengersfors bruk utses till Årets industriminne 2015 för ”omvandlingen av en överbliven processindustri till en spännande arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande”.
Utmärkelsen delas ut på plats lördagen den 15 augusti 2015 i närvaro av Conny Brännberg, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd och Västsvenska turistrådet.
Mer information Årets industriminne 2015.
Fengersfors bruk på SIM:s kartwebb.
För pressbilder och mer information, se www.tekniskamuseet.se/press.
Talespersoner
SIM
Magdalena Tafvelin Heldner, intendent, Tekniska museet
magdalena.tafvelin.heldner@tekniskamuseet.se
070 - 672 26 48
Ida Dicksson, industriantikvarie
industriantikvarie@gmail.com
073 - 577 73 35
Bengt Norling
bengt.norling@industrikultur.se
070 - 650 56 76
Fengersfors bruk
Annie Rosenblad
annie.rosenblad@telia.com
070 - 664 96 60
Svenska industriminnesföreningens motivering
till utmärkelsen Årets industriminne 2015
Fengersfors bruk i Åmåls kommun tilldelas utmärkelsen Årets industriminne 2015 för omvandlingen av en överbliven processindustri till en spännande arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande.
Brukets industriella historia är en spegling av vad som hänt på otaliga orter i Sverige. Skog och vattenkraft blev basen för välstånd, först genom järnhantering från 1796, och sedan när tiderna förändrades, genom tillverkning av massa och papper. Produkterna från det avsides belägna dalslandsbruket exporterades över hela världen. Men 1977 lade sig röken, maskinerna tystnade och arbetstillfällena försvann.
Kvar står den storskaliga bruksanläggningen i rött tegel, komplett med ångskorsten, kraftcentral och de viktigaste delarna av tillverkningslinjen, från vedintag till pappersmaskin. Som bevarad äldre produktionsmiljö inom massa- och pappersindustrin saknar Fengersfors motsvarighet i Sverige. Brukets sulfatkokare från 1950 var världens första kontinuerliga massakokare och är en teknikhistorisk sevärdhet av internationell klass. Bruksanläggningen rymmer också starka kontraster mellan vårdade ytor och postindustriella ruiner - kontraster som kan ge fängslande berättelser och nyskapande vägval för bevarande och återbruk, när ytterligare delar av anläggningen ska göras tillgängliga för besökare.
Fengersfors ägare familjen Rosenblad har i samverkan med olika aktörer och med offentligt stöd målmedvetet arbetat för att säkra brukets framtid med bevarade industrihistoriska värden. En viktig del av brukets nya publika identitet är konstnärskollektivet Not Quite, som gett Fengersfors en kreativ kraftinjektion.