Efter snart tretton års handläggning har Länsstyrelsen i Stockholm beslutat att Gasverksområdet i Stockholm inte ska byggnadsminnesförklaras. Ärendet inleddes 2004 genom att Djurgården Lilla Värtans miljöskyddsföreningen väckte frågan om byggnadsminnesförklaring. Sedan dess har ytterligare starka intressenter kompletterat eller förnyat frågan: av Fredric Bedoire som representant för lärare och elever vid Konsthögskolans avd. for Restaureringskonst (2006), en privatperson 2011 och av Djurgårdens Hembygdsförening, ICOMOS Sverige, Samfundet S:t Erik och Svenska industriminnesföreningen tillsammans (2015 och 2016).
I sitt beslut skriver länsstyrelsen att ”Gasverksområdet är en synnerligen väl bevarad och unik kommunalteknisk anläggning med ett rikt bestånd av byggnader.” och att ”Gasverksområdet som helhetsmiljö väl uppfyller kriterierna för byggnadsminnesförklaring.” Ändå avslår länsstyrelsen och motiverar beslutet: ”Länsstyrelsen finner att de antagna detaljplanerna tar om hand de kulturhistoriska värdena på ett godtagbart sätt och att planerna som är under utarbetande kan förväntas ha samma inriktning. Vidare anser Länsstyrelsen att en byggnadsminnesförklaring inte är en framkomlig väg då området kommer att ägas av flera fastighetsägare och får en helt ny användning där bevarade och nya byggnader blandas. Den äldsta gasklockan från 1893 skyddas genom 2011 års detaljplan för Gasverket Västra. Länsstyrelsen avslår därför frågan om byggnadsminnesförklaring trots områdets och bl.a. den äldsta gasklockans kulturhistoriska värden.”