Lördagen den 10 juni överlämnades utmärkelsen Årets industriminne 2017 till Långbans gruv- och kulturby.
– Det är med ett stort mått av ödmjukhet som jag står här idag, sa Lilian Höjd som var en av dem som tog emot utmärkelsen som överlämnades av landshövding Kenneth Johansson.
Lilian Höjd är själv uppvuxen i Långban och hon underströk hur hon såg sig själv som en representant för många generationer i en by som befinner sig fortsatt förändring och utveckling.
– Jag står här tillsammans med en del av dem som bor här idag, men också tillsammans med malmvaskerskor och tvätterskor, gruvdrängar och hyttarbetare, disponenter och intendenter, näringsidkare och föreningsmänniskor, alla de människor som satt och sätter sin prägel på den här byn. Tack allihop.
Rima Shams Al-Deen, projektassistent i projektet ”Från flyktingmottagande till samhällsdeltagande”, var en annan av mottagarna.
– Långban har blivit ett hem för mig och projektdeltagarna. Deltagarna har varit min familj. Vi har haft stora utmaningar med ett nytt språk och en ny kultur. Vi vill tacka Filipstads kommun, Riksantikvarieämbetet och alla som varit engagerade för allt de gör, för att vi fick vara med och känna oss hemma här i Sverige.
Upp emot ett sjuttiotal personer hade sökt sig till Långban där Filipstads kommun i samarbete med Värmlands museum och Svenska industriminnesföreningen bjöd på ett fullspäckat heldagsprogram. Under dagen kombinerades prisutdelningen med lunch, säsongsöppning av själva besöksverksamheten, utställningsvernissage, festlunch och en avslutande workshop.
Ett genomgående tema var hur Långban genom projektet ”Från flyktingmottagande till samhällsdeltagande” blivit navet för ett nyskapande och framgångsrikt integrationsprojekt. Till detta anknöt också de tre talare som gemensamt överlämnade utmärkelsen.
Jan af Geijerstam, ordförande i Svenska industriminnesföreningen, betonade bland annat hur Långban en gång varit uppväxtmiljö för bröderna Johan och Nils Ericsson genom integrationsprojektet återigen blivit en bas för kreativitet och utveckling. Hela pristalet finns här.
Qaisar Mahmood, chef för Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning, betonade å sin sida hur Långban utgör ett viktigt exempel på hur en kulturmiljö kan få utomordentligt stor betydelse inte bara för dem som har sina rötter på platsen, utan också för nya generationer med annan bakgrund och hur nya lager läggs till miljöns historia och innebörd: ”Långban har betytt och betyder fortfarande utveckling.”
Och sist i raden var landshövding Kenneth Johansson: ”Jag tycker att det är en riktig glädje att få åka till Långban idag och få vara med om en så stor dag”, sa han bland annat. ”Jag är särskilt glad att höra motiveringen till den fina utmärkelsen. Integration, att skapa nya möten, är en av våra viktigaste uppgifter i dagens samhälle. Vår historia och vårt kulturarv ska användas när vi bygger morgondagens samhälle.”
Och med dessa ord överlämnade landshövdingen utmärkelsen till Lena Melesjö-Windahl, ordförande styrelsen Värmlands museum och representant för Föreningen Värmländska industriminnen, Lilian Höjd och Rima Shams Al-Deen.
I ett längre föredrag i samband med lunchen utvecklade Qaisar Mahmood hur exemplet Långban också har en stor principiellt betydelse för förståelsen av vad kulturarv är och bör vara. Han underströk hur kulturarv är något som människor skapar och ständigt omskapar: ”Kulturarv är ett existentiellt sätt att försöka förstå vem man är och söka svar på frågorna om varifrån jag kommer, varför jag är här och vart jag är på väg”. Och som avslutning visade han en bild med fyra tankar för åhörarna att ta med sig:
• Vi agerar alla utifrån normer och föreställningar om tingen ordning, oftast omedvetet.
• Ingen av oss är vaccinerad från rasism, xenofobi och fördomar.
• Hur vi arbetar med kulturarv och historia kan avgöra vilket samhälle vi utvecklas till.
• Kulturarv är makt som måste tåla granskning.
/vid pennan Jan af Geijerstam