Nominering till Årets Industriarvs publikation 2022

Mimmi Mickelsen nominerar:

Arven efter varven av Maria Bard och Lena Öritsland

Det är säkert inte bara på Göteborgs arbetsplatser som arbetarna ger sin kollegor öknamn, men boken ger ett igenkännande. I över 100 år har varven varit en viktig arbetsplats för göteborgarna. Boken fångar de minnen och berättelser som finns kvar även om varven idag inte gör det. Den visar på Göteborgs arbetarhistoria och varvens betydelse inte bara som utförare. De nedlagda varven i Göteborg har bytt skepnad från gedigen arbetsplats till en viktig del av Göteborgs skyline.

Vackra fotografier på rostiga redskap samt varvets kranar skiftas med texter om varvsarbetarens vardag. Det finns även en utställning kopplat till boken som går att se på sjöfartsmuseet.

Marie Östblom nominerar:

Udda Utflykter uddautflykter.se

En guide till utflykter till udda platser som drivs av Björn Granstrand. Björn har besökt och dokumenterat många märkliga platser varav många industrihistoriska miljöer.

Industrihistoriska miljöer behöver dokumenteras och dess lämningar, fysiska som immateriella, behöver arkiveras. Men det är även viktigt att skapa nya ett attraktionsvärde för nya målgrupper som drivs av sin upptäckarlust. De kan bli framtidens ambassadörer för industrihistoriska miljöer. ”Udda utflykter” https://uddautflykter.se/ har i kategorin ”industrihistoria” samlat en bredd av Sveriges industrihistoriska miljöer. Här finns en bred samling av olika inriktningar på utflyktsmål som beskrivs på ett attraktivt vis, fakta om ev öppettider, koordinater, adress med mera. Samt att man kan öppna platsen i karta som gör det lätt att ta sig dit. Det finns även undergrupper såsom ”konst” som gör att man genom besökarens egna intressen hittar till platsen.

Magdalena Tafvelin Heldner nominerar:

Made in Sweden: Textilindustrin som försvann. SVT dokumentär

En dokumentär om tekoindustrin i efterkrigstidens Sverige, som till stor del bars upp av kvinnor och inflyttad arbetskraft särskilt i trakterna av Borås. I dokumentären kommer filmarna Anneli Kustfält och Lina Puranen nära människorna, arbetet och hur det var att vara invandrad textilarbetare men ger också plats för andra uttolkare som författare och designers i jakt på de spår av tekoindustrin som finns kvar idag.

Vid sidan av intervjuer med fd textilarbetare har dokumentären läsningar ur Susanna Alakoskis romaner som har tekoindustrin som fond.

Dokumentären finns tillgänglig på svt play som ett K Special från 2022. 

Britt-Marie Börjesgård och Jonas Moiné Nordin nominerar:

Rent mjöl – kulturhistoriskt perspektiv på handelskvarnar i Sverige av Bengt Norling och Bengt Spade.

Mekaniserade mjölkvarnar utgör en näring med oerhört långa anor, de äldsta beläggen på medeltida vattenkvarnar är från 1100-talet. Det har funnits tusentals små skvaltkvarnar för husbehov och större hjulkvarnar i bäckar och vattendrag. Men här möter vi industrialismens storskaliga eldrivna kvarnar i en sammanfattande nationell överblick. En initierad och vacker bok om den tidigare oskrivna historien om svenska handelskvarnar och konsten att mala mjöl.

Catarina Karlsson nominerar:

Ingenjörerna av Gunnar Wetterberg

Ingenjörerna var ett par tusen i slutet av 1800-talet, de är flera hundratusen nu. Boken skildrar ingenjörernas olika skepnader och den tekniska utvecklingen i Sveriges ekonomiska historia så väl som den grundläggande välfärden. Här kan man läsa om allt ifrån Polhem till kärnkraft, krig, elektricitet och avlopp. Huvudfokus ligger på tiden från det svenska industriella genombrottet till 2020-talet och jag tycker att den speglar den moderna industriarvets framväxt på ett intressant sätt. Gunnar Wetterberg konstaterar här i en av sina rubriker att tekniken gör människan.

Felicia Söderqvist nominerar:

Annorlunda bilder från industri och näringsliv av Bengt Spade

Boken ger en unik inblick i det material som ofta sorteras ut när böcker om och bilder på industri ska publiceras. Enligt teman såsom snett och olika kontraster, presenteras ett stort antal bilder på industri och industriminnen som Spade har samlat på sig under sitt verksamma liv. På detta sätt synliggöras sådant som på ett eller annat sätt dragit till sig författarens blick och som vi kanske aldrig annars skulle ha fått se. Boken bidrar med andra perspektiv och en inblick i fotografens dokumentationsprocess i en kaskad av former och färger

Jennie Sjöholm nominerar:

Betong - material, konstruktion, åtgärder, skador, arkitektur, historia, red. Sven Olof Ahlberg & Eva Löfgren

Boken skildrar på ett allsidigt sätt betong – såväl som material som hur den gestaltar sig, liksom olika typer av skadebilder, hur de kan bedömas och åtgärdas. Detta görs ur ett kulturvårdsperspektiv, med resonemang om olika bevarandestrategier och med perspektiv på resurshushållning.

Roine Viklund nominerar

Järnbrukens historia av Nils Johan Tjärnlund.

I denna rikt illustrerade bok om nära 400 sidor skildras de svenska järnbrukens historia under de senaste 2 000 åren, men med fokus på 1700 och 1800-talen. Utgångspunkt är Engelsbergs bruk i Västmanland men med utblickar till andra områden i landet. På ett förtjänstfullt sätt beskrivs de svenska järnbruken och deras väsentliga roll för samhällsutvecklingen, inte minst gällande teknikutveckling men även inom kultur då flera tongivande författare var uppväxta i bruksmiljöer.

Mia Geijer nominerar:

Bergslagshistoria årsböcker från Föreningen Bergslagsarkiv

Med idogt flit och djupt grävande i arkiv med varierande fyndighet har föreningen Bergslagsarkiv utvunnit och lyft fram nytt stoff om Bergslagens industrihistoria. Sedan 1989 presenterar professionella och ideella forskare, ofta med lokal anknytning, nya perspektiv på såväl bergshanteringens villkor och industrialisering som det vardagliga livet i Bergslagens gruv-, hytt- och brukssamhällen.