Årets Industriarvspublikation 2023


Magdalena Tafvelin Heldner

Gustav Bergström och Alfred Skogsberg: Gör om gör rätt: Landet runt med Renoveringsraseriet och SOCIALA Renoveringsraseriet. Ordfront

Nomineringstext

Boken tar oss från Kiruna till Sölvesborg där författarna har samtal med arkitekter, stadsplanerare och andra experter. De lyfter fram både goda renoveringsexempel och rena katastrofer. Författarna säger själva att ”Gör om gör rätt” är både ett tidsporträtt och ett rop på hjälp. Att vårda och bevara handlar nämligen inte bara om nostalgi, det är ett måste om vi vill uppnå klimatmålen. Det är hög tid att vi börjar se värdet i hantverk och kvalitet, och inser att nytt inte alltid är bättre!”(Nomineringen täcker både kontona Renoveringsraseriet på Facebook och Instagram och boken ovan.)

Felicia Söderqvist

Carina Bennerhag, Steel Making-Hunter-Gatherers in Ancient Arctic Europe,

Diss. Luleå University of Technology, Department of Social Sciences, Technology and Arts, Social Sciences.

Nomineringstext

Till årets industriminnespublikation vill jag nominera denna avhandling skriven av Carina

Bennerhag. I sin avhandling har Bennerhag gjort och tolkat fynd och nya fyndplatser som skriver om våra historieböcker om järn och järnhantering i norr. Bennerhag har utmanat tidigare paradigm och visat på att människor i regionen, enligt dessa fynd, besatt kunskap om järn och järnhantering långt tidigare än vad man trott. Härigenom bidrar Bennerhag med en viktig pusselbit till att förstå industrins förutsättningar och tidiga historia.


Roine Viklund och Britt-Marie Börjesgård

Johannas Daun, När man sydde kläder på fabrik – svensk konfektionsindustri ca 1900–1980. Bokförlaget Daidalos.

Roines nomineringstext:

I boken När man sydde kläder på fabrik, har Johannes Daun beskrivit framväxten av svensk konfektionsindustri och dess utveckling från hantverk till storskalig industri men också nedgången och kollapsen under 1970-talets industrikris. Det är framförallt textilstaden Borås som står I centrum, men även den övergripande utvecklingen I Sverige belyses. Boken beskriver också arbets- och produktionsvillkoren på fabriksgolven och den stora andelen kvinnlig arbetskraft som dominerade denna industriella bransch.

Britt-Maries nomineringstext:

En gedigen och initierad berättelse om den svenska konfektionsindustrin, dess bakgrund, utveckling, storhetstid och slutligen kris. Daun, som är historiker och förste antikvarie vid Textilmuseet, tar sin utgångspunkt i Borås och Sjuhäradsbygden men sätter frågorna i en nationell och internationella kontext. Konfektionsindustrin utgjorde en del av den svenska basindustrin, med likheter men också stora skillnader gentemot andra industrigrenar, med en stor andel kvinnlig arbetskraft och där hemsömnad länge utgjorde en betydande del. Där andra branscher har kunnat effektivisera och mekanisera har och är beklädnadsindustrin beroende av billig arbetskraft. En historiebeskrivning som skildrar konsumtionssamhällets utveckling och ställ frågor in i nutid kring ”fast fashion” och vår tids ohållbara överkonsumtion.

Jennie Sjöholm

Peter Sandberg: Svensk bryggerihistoria: Öltillverkning under 200 år.

Nomineringstext

Öl är också gott

Mia Geijer

Företagshistoria, Centrum för Näringslivshistoria (Tidskrift) och BizStories (hemsida)

Företagshistoria #3 2023 - Centrum för Näringslivshistoria (naringslivshistoria.se)

Bizstories - Bizstories

Nomineringstext

Tidskriften Företagshistoria och hemsidan BizStories ges ut av Centrum för Näringslivshistoria. Redaktionen gräver i arkivet och ger oss glimtar ur industri- och företagshistoriens utveckling i Sverige, ofta belyst ur oväntade och aktuella vinklar. Prylar, branscher och människor som format och tillverkat Sverige sätts in i breda kulturhistoriska sammanhang. För idogt folkuppysningsarbete med vass penna nominerar jag Tidskriften Företagshistoria.

Catarina Karlsson

Ida Dicksson och Lena Knutson Udd: Jakten på en uppfinning. Paul Héroult och bröderna Leffler i elektrostålets barndom

https://www.jernkontoret.se/sv/publicerat/bergshistoria/bergshistoria/rapport-h-90/

Nomineringstext

Jakten på en uppfinning. Paul Héroult och bröderna Leffler i elektrostålets barndom

Av: Ida Dicksson och Lena Knutson Udd

I värmländska Kortfors uppfördes en ljusbågsugn för smältning av stål, konstruerad av den franske uppfinnaren Paul Héroult. Denna ugn var den andra i världen i sitt slag. Hur hamnade ugnen i de värmländska skogarna?

Vi får i denna rapport följa författarna i spåren av huvudperson, fransmannen Paul Héroult och se vilka drivkrafter och experiment som leder fram till hans stora genombrott inom aluminiumindustrin och därigenom få förståelse för hans därpå följande uppfinning av den ljusbågsugn för stål som resten av denna berättelse handlar om.

Här har Ida Dicksson och Lena Knutson Udd delat en fantastisk historia som går från södra Frankrike till de värmländska skogarna. De har rest till Chambéry i Savojen i sydöstra Frankrike och besökt vi Archives de la Savoie för att studera material från Société Electrometallurgique Française (SEMF), det företag som Paul Héroult var med om att starta 1888 och som lät uppföra den första Héroultugnen år 1901. Vid resan fann författarna bland annat brev till Paul Héroult, skrivna av svenskar som Artur Leffler (Gösta Mittag-Lefflers bror), Erik Johan Ljungberg vid Stora Kopparberg och Carl Yngve Hermelin, disponent vid stålverket i Kortfors. Från Chambéry tog de sig med vidare mot de franska Alperna och La Praz, en ort där en av fabrikerna stått.