Norra Norrland

Norra Norrland omfattar här två län: Västerbottens län (AC) och Norrbottens län (BD) samt landskapen Västerbotten och Norrbotten landskap. Oftast betraktas även Lappland som ett eget landskap. Den nordligaste delen av Ångermanlands kustland hör till Västerbottens län.

Flera stora älvar rinner genom regionen (från söder Ångermanälven - som rinner ut i Ångermanland, Umeälven, Vindelälven, Skellefteälven, Luleälven, Kalixälven och Torneälven). Längs älvarna finns bebyggelsen koncentrerad och de var viktiga transportleder för timmer så länge flottningen pågick. Vid älvarna låg också flera av 1900-talets största byggarbetsplatser när kraftverk och broar byggdes.

Liksom i de södra delarna av Norrland kan man i norr urskilja tre viktiga epoker i norra Norrlands industrialisering: järnbruken, sågverken och pappersindustrin. Till detta kommer en omfattande gruvindustri och därtill hörande tunga förädlingsindustrier.

Skelleftefältet är Västerbottens viktigaste malmtillgång, med rika fyndigheter av komplexa sulfidmalmer som innehåller bland annat guld, silver, koppar, zink och arsenik. I Norrbotten utgör Kirunamalmen, tillsammans med malmfyndigheterna i Gällivare och Svappavaara, några av världens största koncentrationer av järnmalm. Denna malm var länge svår att använda eftersom den innehöll mycket fosfor. Med thomasprocessen 1878 övervanns de tekniska svårigheterna och en period av dramatisk utveckling i nordligaste Norrbotten inleddes. 

LKAB_Dm3_1219
Malmtransport nära Narvik 2009. Foto David Gubler, Wikimedia.

Malmtransport nära Narvik 2009. Foto: David Gubler, Wikimedia.

Både i Västerbotten och Norrbotten har transportproblemen varit stora. Malmbanan till Luleå (1888) och Ofotenbanan till Narvik (1902) var nödvändiga förutsättningar för exploateringen av Norrbottens malmfält.

Bearbetning av text i Geijerstam, Arbetets historia 1997.