2017 Långbans gruv- och kulturby

Långbans gruv- och kulturby i Filipstads kommun, Värmlands län, tilldelades utmärkelsen Årets industriminne 2017 ”för ett nyskapande sätt att använda en industriell kulturmiljö som en resurs i arbetet med en av våra mest aktuella samhällsutmaningar”.

Långbans gruvfält och Långbanshyttan, som besöksmål känt som Långbans gruv- och kulturby, är en bergslagens bäst bevarade industrimiljöer. Här finns gruvhål, skarnhögar, linbanor m.m. som tillsammans med industri- och bostadsbebyggelsen bildar en sällsynt välbehållen helhet och belyser verksamhet, arbetsvillkor och sociala förhållanden på gruv- och hyttorterna under äldre tider.

Järnhanteringen vid Långbanshyttan kan följas tillbaka till 1500-talet då den äldsta bergsmanshyttan omtalas. I slutet av 1800-talet inledde man också brytning av manganmalm och dolomit. Från början var hyttan en bergsmanshytta som drevs gemensamt av ett antal bergsmän, det vill säga bönder som hade rätt att producera tackjärn. Hyttan lades ner på 1930-talet och gruvdriften upphörde 1972.

Idag är Långban en mycket väl bevarad bergsbruksmiljö med ett rikt och varierat utbud av besöksmiljöer och aktiviteter. Naturreservatet Tibergs udde är känt för sin örtrikedom och sina orkidéer. Här finns restaurang/café och övernattningsmöjligheter. Uppfinnaren John Ericsson som tillsammans med sin bror Nils Ericsson växte upp i Långban hyllas med en speciell minnessten.

Långban är internationellt känt för sin unika mångfald av mineral och komplexa geologiska utveckling. Fler än 270 mineral har hittills hittats i det gamla gruvområdet och 70 mineral har upptäckts just här för första gången. Ungefär ett dussin mineral är världsunika, de har alltså inte hittats någon annanstans. Ännu kan nya fynd av helt okända mineral göras i varphögarna.

Svenska industriminnesföreningens motivering
till utmärkelsen Årets industriminne 2017

Långbans gruv- och kulturby i Filipstads kommun tilldelas utmärkelsen Årets industriminne 2017 för ett nyskapande sätt att använda en industriell kulturmiljö som en resurs i arbetet med en av våra mest aktuella samhällsutmaningar.

Inom ramen för projektet ”Från flyktingmottagande till samhällsdeltagande: Långbans gruv- och kulturby som drivkraft för samverkan över gränser” har Värmlands museum och Filipstads kommun, i samarbete med Riksantikvarieämbetet, utvecklat Långban som en resurs för integration av nyanlända.

Genom de arbetsinsatser som Filipstads nya invånare genomfört i Långban har projektet bidragit till att skapa samhörigheter mellan nyanlända, andra kommuninvånare och en kulturmiljö av nationell betydelse. Långban är en väl bevarad gruvanläggning med tillhörande hytta och samhälle och har en mycket lång historia. Det är en av världens mest mineralrika platser.

Utbildning inom projektet har skapat nya anställningsmöjligheter för de medverkande och har samtidigt bidragit till underhåll, långsiktigt bevarande och fortsatt utveckling av besöksmålet genom nya former för förmedling och gestaltning.

Genom att tilldela Långbans gruv- och kulturby utmärkelsen Årets industriminne vill Svenska industriminnesföreningen uppmärksamma Långbansprojektet som ett exempel på hur arbete med industrisamhällets kulturarv framgångsrikt kan bedrivas i vår tid.