Hylténs metallvarufabrik framstår idag som en viktig symbol för Gnosjöbygdens livskraftiga industritradition och för den snart nog världsberömda Gnosjöandan. Företagsgrupper och skoklasser är viktiga besökare på museet, vid sidan av de vanliga turisterna.
Redan när verksamheten i Hylténs fabrik upphörde år 1974 stod det klart att fabriken hade ett stort kulturhistoriskt värde. Kommunen, länsmuseet och Riksantikvarieämbetet hade då redan inlett överläggningarna om hur den skulle kunna bevaras.
Fabriken dokumenterades 1974, medan tillverkningen fortfarande pågick. Gnosjö kommun förvärvade anläggningen 1976, och lämnade året därpå över den till den nybildade Stiftelsen J E Hylténs Metallvarufabrik, som sedan dess är ägare och huvudman. Förutom kommunen och länsmuseet ingår i styrelsen representanter för Gnosjö Industriförening, Metalls lokalavdelning samt Gnosjö Hembygdskrets.
När Hylténs förklarades som byggnadsminne 1978 blev det ett av de första lagskyddade indsutriminnena i landet. Byggnadsminnet omfattar sammanlagt 13 byggnader; centralpunkt utgör den karaktärsfulla verkstadsbyggnaden av tegel, som uppfördes 1917 efter ritningar av grundaren John Hyltén. I den övre våningen står kontoret med ritbord och skrivpulpet som den dag då fabriken stängdes.
Under de senaste åren har många akriviteter genomförts på Hylténs för att utveckla verksamheten och göra anläggningen mer känd. Ett samarbetsforum har bildats tillsammans med industrimuseerna i Töllstorp, Åminne och Gislaved under namnet "Historia i småföretagarriket".
Ur prismotiveringen till Årets industriminne 2005