Årets industriminne 1995: Älvängens repslageri
År 1995 fick Älvängens repslageri i Ale kommun, Västra Götlands län som den allra första industgrihistoriska miljön utmärkelsen Årets industriminne. Företaget var i kommersiell drift på platsen 1917-1983 och är idag en fullt funktionsduglig 300 meter lång repslagarbana. Anläggningen blev byggnadsminne 1996.
Från Åmål till Älvängen
Historien om Carlmarks i Älvängen börjar 1811 i Dalsland, när Lars Carlmark startar ett repslageri i Åmål. Efter 30 år togs hans son över, skaffade moderna maskiner och gick från hantverksmässig tillverkning till industriproduktion.
Drygt hundra år efter starten i Åmål, flyttade företaget till Älvängen. En omfattande anläggning byggdes upp. Företaget blomstrade och hade som mest 400 anställda. De tillverkade rep av både naturfibrer och konstfibrer.
På grund av konkurrens från lågprisländer och vikande konjunkturer, såldes Carlmarks till Polluxbolagen 1983, men namnet Carlmarks kvarstod.
Carlmarks fortsatte att tillverka rep till 2003, då konkursen var ett faktum. I början av 1900-talet fanns över 100 repslagerier i Sverige. Carlmarks lades ner som ett av de allra sista.
Ett levande arbetslivsmuseum
I början av 1990-talet skulle Carlmarks gamla repslagarbana i Älvängen rivas. För att förhindra detta bildades föreningen Bevara Repslagarbanan. Föreningen lyckades avvärja rivningshotet och har idag ansvar för driften av anläggningen.
Repslagarbanan i Älvängen är 300 meter lång och har två remdrivna repslagningsmaskiner som ännu fungerar. Museet berättar historien om Carlmarks och om reptillverkning i Älvängen. Dessutom tillverkas rep av många olika slag för försäljning.
Ett särskilt hedrande uppdrag var att tillverka allt hampagarn till riggen och allt tågvirke till ostindiefararen Götheborg, som sjösattes sommaren 2003.
Text: Magdalena Tafvelin Heldner, Tekniska museet.