Bjuröklubbs, Västerbotten
Bjuröklubb. Kolorerat vykort. Okänd fotograf. Riksantikvarieämbetet.

Bjuröklubbs fyrplats

Bjuröklubbs fyrplats har allt sedan medeltiden haft betydelse för sjöfart, fiske och sälfångst. Platsen finns beskriven redan i Olaus Magnus historia om de nordiska folken. Fram till 1930-talet utgjorde Bjuröklubb också ett fiskeläge och i det lilla samhället fanns även lotsar, fyrpersonal och tullare. Fyrplatsen anlades 1859 och ingick i det av Lotsväsendets 1857 framtagna förslag till förbättring av fyrarna i landet. Den utskjutande och på långt håll synliga bergudden Bjuröklubb ansågs utgöra en central och viktig hållpunkt på denna del av kusten. Det höga läget i landskapet innebar att fyrtornet inte behövde byggas mer än drygt sju meter högt. Fyrapparaten bevarar sin originaloptik, en dioptrisk trumlins av andra ordningen.