Wira_bruk_smedjan
Smedjorna på Vira bruk. Foto: Bengt Oberger, Wikimedia CC BY-SA

Smedjorna på Vira bruk

1635 fick Vira sitt första privilegiebrev för tillverkning av värjor och svärd. utfärdat av drottning Kristinas förmyndarregering. 1646 tillkom en viktig bestämmelse som gav Vira ensamrätt på vapenleveranserna till kronan - ett monopol som man tidvis hade svårt att helt utnyttja. Vira anlades som ett vapenbruk med olika eggvapen i produktion. Från andra hälften av 1700-talet skedde en allt tydligare omläggning till en fredlig produktion: liar, yxor, knivar och andra eggverktyg. Årsproduktionen av av klingor var 12 000 år 1700, lietillverkningen vid sekelskiftet 1800 ungefär lika stor. Industrialismens frammarsch minskade  efterfrågan på liar och vid 1900-talets ingång tillverkades även cirka 8000 yxor årligen. Till detta kom emellertid ett med åren allt mer omfattande sortiment av andra produkter: knivar av alla de slag, isbillar, skridskor, eldstål, barkjärn, eldgafflar, stämjärn, tänger och mycket, mycket annat.
Från 1926 uppehölls smidestraditionen vid Vira med en enda smed, den siste i raden, John Dahlgren. Han arbetade i Lilla smedjan fram till sin död 1948. Då slutade hamrarna vid Vira slutade att slå efter drygt 300 år. Sedan förföll smedjorna, men 1964 bildades Stiftelsen Vira bruk med uppgift att ansvara för bruksmiljön i Vira. Snart kunde också smidesverksamheten återupptas.