Malmbanan och Torneträsk
Malmbanan. FotoL Kabelleger 2009, wikimedia commons, CC BY.

Malmbanan – Stenbackens station

Stenbackens station, transformator- och relähus har stationshus och en banvaktsstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk.

Detta är en del av byggnadsminnet Malmbanan

Malmbanan mellan Luleå och Narvik via Malmfälten stod klar 1902. Då kunde den första malmen transporteras med ånglok från Kiruna till hamnen i Narvik. Året efter invigdes Malmbanan officiellt. Banan byggdes under extrema förhållanden i ett väglöst och obefolkat land. Rallarna bodde till en början i tält och enkla kåtor av torv som revs och byggdes upp på nytt allteftersom bygget fortskred. I anslutning till hamnen i Tornehamn växte under några år ett välutvecklat samhälle upp med sjukstuga, pensionat, handelsbod, kyrka, ölbryggeri m.m. Efter avslutat arbete togs bebyggelsen bort, men rester av grundmurar vittnar om hur det lilla samhället såg ut.

Mötesplatser anlades med en intervall på 10 km. Där fanns ett rundspår och ett stickspår för att ställa av varmgångna vagnar. Vid de mötesplatser som också var  vattenstationer fanns stickspår för lossning av kol. Ångloken krävde vattenstationer med en intervall på 20-24 km. Många mötesplatser saknade tillgång till vatten och det var ständigt problem med den stränga kylan. På mötesplatserna uppfördes stationshus eller banvaktstugor. De flesta stationshus och banvaktstugor byggdes 1898-1902. Bebyggelsen utformades enligt typritningar av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall. Tre större stationsområden, i Tornträsk, Abisko Östra och Vassijaure, kom till vid elektrifieringen av banan 1912-14. Här är stationshusen sammanbyggda med ett transformatorhus.

Malmbanan hade bostäder för banans bevakningspersonal med tre banvakter per mil. Där uppfördes enkla banvaktstugor med uthus med lagård, vedbod, utedass, brunn, jordkällare och vid spåret en verktygskur. När gods- och persontrafikens ökade på 1900-talet byggdes nya hållplatser med enkla väntkurar. Vid Abisko turiststation byggdes en större hållplatsstuga under 1950-talet. Stationen i Björkliden till- och ombyggdes under 1960-talet. 1958 infördes fjärrblockering för tågen och stations- och bevakningspersonal längs banan rationaliserades bort. De nedlagda stationshusen har blivit fritids- eller bostadshus. Vissa används som personalrum för banarbetare.