Strömsbro_textilfabrik
Strömsbro textilfabrik. Foto: Y-näsmannen, wikimedia commons, CC BY.

Strömsbro textilfabrik

Textilfabriken i Strömsbro var på sin tid Sveriges första verkligt stora textilindustri. Den är också ett av de första exemplen på hur engelska idéer om planering och konstruktion av fabriksbyggnader introducerades i Sverige.
Industriorten Strömsbro började växa fram kring kronobränneriet som anlades här 1776 och expanderade sedan starkt under textilfabrikens tid. Från början utformades Strömsbro som ett traditionellt brukssamhälle, uppbyggt kring en bruksgata, men under 1800-talets första hälft och mitt organiserades samhället på ett stadsliknande sätt med rutnätsplan och friliggande egnahem för arbetare. Med sin rika och välbevarade industri- och bostadsbebyggelse från perioden 1776-1870 saknar Strömsbro förmodligen motsvarighet i Sverige. Tretton av dessa byggnader är skyddade som byggnadsminnen.
I början av 1800-talet anlades Sveriges första mekaniska bomullsspinnerier. De första industriföretagen var förhållandevis små. Under 1850-talet grundades en rad  storskaliga fabriker med bomullsspinneriet i Strömsbro som den allra första. Anläggningen byggdes 1850-51 för ”Gefle Manufactur Actie Bolag”, som drevs av grosshandlarna Per Murén från Gävle och Erik Daniel Engelmark från Stockholm samt Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta. Brännvinsbränneriet hade lagts ned 1848, utkonkurrerat av det billigare sydsvenska potatisbrännvinet. Året därpå köptes bränneriet upp av det nybildade manufakturaktiebolaget tillsammans med ett antal andra tomter och lägenheter. Här byggdes nu fabriken, en ny storarbetsplats som sysselsatte många gånger fler arbetare än vad bränneriet någonsin gjort, framför allt kvinnor och flickor. När fabriken blivit fullt bemannad 1852 arbetade 450 personer här, varav 137 i åldern 12-15 år. Tre fjärdedelar av de vuxna arbeterskorna var kvinnor. Fabriken byggdes med hjälp av engelska specialister. En rad tekniska nyheter introducerades i fabriken, till exempel vattenklosetter och interna sprinklersystem med vattenreservoarer. Klosetterna saknade dock vattenlås och byttes under 1890-talet ut mot torrklosetter eftersom de orsakade kraftig stank. För att vatten- och avloppsledningar inte skulle frysa sönder byggdes de in i husets väggar. Fabriken rymde också ett gasverk som inte bara försåg fabriken och arbetarkasernerna utan också närliggande gator och vägar med ljus, vilket innebär att Strömsbro fick gasbelysning tio år före Gävle stad. Från början drevs fabriken med vattenkraft genom ett stort vattenhjul som var ett av Europas största. 1896 ersattes vattenhjulet med en turbin, men på grund av omfattande störningar i driften byggdes redan 1898 en ångkraftcentral som komplement. 1923 gick man vidare och uppförde en elkraftstation med diesel-reservaggregat. Kraftstationen är fortfarande i drift och den maskinella utrustningen är välbevarad. Produktionen i fabriken kom igång 1852. Råvaran var i huvudsak amerikansk bomull och man tillverkade bland annat bomullstyger, lakansväv, flanell, mönstrade tyger och garner. Andra världskriget innebar ett  uppsving och en tillbyggnad för väveriet invigdes 1941. Efterkrigstiden blev kärvare. 1956 beslutade företagsledningen att väveriet skulle slås igen och vävningen flyttas till Nyköping. 1960 togs beslut om att lägga ned hela driften. Från 1970-talets slut och framåt har anläggningen fungerat som industrihotell.