Strömbacka IMG_6180
Strömbacka stångjärnssmedja. Foto: Jan af Geijerstam 2011.

Strömbacka stångjärnssmedja

Den första stångjärnshammaren i Strömbacka stod färdig 1753. Bruket från 1780-talet och bestod vid århundradets slut av tre hammarsmedjor. Sedan bruket år 1827 köpts av Per Adolf Tamm infördes vallonsmide vid sidan av tysksmidet. Vallonhammaren med två härdar förlades till den s k övre hammaren som idag är den enda bevarade av brukets tre stångjärnssmedjor. Från 1876 ingick Strömbacka i aktiebolaget AB Iggesunds bruk. Under 1880-talet var verksamheten vid bruket som störst med ca 350 personer mantalsskrivna. Produktionen var då organiserad så att lancashiresmide bedrevs i den nedre hammaren, franche-comté i mellan hammaren och vallonsmide i övre hammaren.
Under 1900-talet koncentrerades smidet helt till övre hammaren. Lancashire återinfördes 1944, när tre lancashirehärdar installerades. Vallonsmide bedrevs parallellt fram till 1947 och Strömbacka smedja anses därmed ha varit den sista i bruk varande vallonsmedja i världen. Lacashiresmidet pågick under ytterligare sex år, fram till 1953.
Smedjan som är om- och tillbyggd i flera etapper, har fått sitt nuvarande utseende omkring år 1930. Smedjan är utrustad med bl a en vallonhärd, räckvällugn, tre lancashirehärdar, blåsmaskin, mumblingshammare och två lufthamrar. Kraftöverföringen är intakt med vattenhjul, turbiner sumpar och tub. Till smedjan hör även ett s.k. labbi. Se även Movikens masugn och Movikens hamn.