Bageriet Karlskrona_Stumholmen_Kronobageriet
Bageriet, beklädnadsförrådet. Foto: Sendelbach 2004, wikimedia commons, cc by.

Örlogsstaden Karlskrona: Bageriet - Beklädnadsförrådet

Gamla bageriet projekterades redan på 1680-talet som två parställda "bakarehus" invid Stumholmskanalen. Västra bageriet var klart 1688 och användes fram till 1790, då det brann ned i den stora stadsbranden. Den östra byggnaden, nuvarande gamla bageriet, byggdes först under 1700-talets första decennier, troligen kring 1730. Huset hade då tre våningar. Den norra flygel uppfördes strax efter och var inredd till bostad åt kronobagaren. I byggnadens bottenvåning fanns åtta sammanbyggda stora bakugnar, vilka tog upp nästan hela ytan. I våningen ovanför förvarades brödet som torkades i torkugnsvalv. Tredje våningen användes som mjölförråd och vinden som brödförråd. För lastning och lossning av råvaror och färdiga produkter fanns på västra och östra fasaderna luckor i varje våningsplan. Bageriets södra flygel uppfördes i slutet av 1700-talet, men ingick i den ursprungliga planen. Där fanns brödrum och fastageinspektorns kontor inrymda i början av 1800-talet. Efter 1864 var byggnaden spannmålsmagasin och inreddes även till boställe för kronobagare, maskinist, mjölnare och lärlingar vid det nybyggda kronobageriet. År 1866 fanns även en sädestorkria. 1908 byggdes Gamla bageriet om till beklädnadsförråd. Ombyggnaden innebar vissa tillbyggnader, t.ex. trapphusen och att huset höjdes en våning. Byggnaden är ett mycket tidigt exempel på en "industriell" produktion.
Det finns en lång rad anläggningar och enskilda byggnader i Karlskrona som är byggnadsminnesmärkta och de flesta är nära kopplade till Örlogsstaden Karlskrona, som även är ett världsarv. I urvalet på sim.se redovisar vi byggnadsminnen som i någon mening är produktionstekniska. Vissa av dessa ligger (ännu) inom militärt skyddsområde och är därför normalt inte tillgängliga för allmänheten.