Byggnadsminnen med industrihistorisk anknytning

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som byggnadsminnen. Idag finns fler än 2 000 byggnadsminnen i Sverige. För varje byggnadsminne finns skyddsbestämmelser eller föreskrifter om hur de skall vårdas.

Det finns två typer av byggnadsminnen, enskilda och statliga.

Enligt Kulturminneslagens tredje kapitel kan länsstyrelserna byggnadsminnesförklara sådana byggnader och anläggningar som genom sitt ”kulturhistoriska värde är synnerligen märkliga eller som ingår i ett synnerligen märkligt bebyggelseområde”. Dessa kallas enskilda byggnadsminnen. De kan vara exempelvis bostadshus och industrianläggningar, parker och broar. Det är också länsstyrelserna som har ansvaret för tillsynen och prövar frågor om tillstånd till åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna.

Vem som helst kan väcka frågan att ett objekt ska klassas som byggnadsminne.En sådan fråga väcker man genom att skicka ett brev till Länsstyrelsen i det län objektet befinner sig. Ägare till ett byggnadsminne kan söka bidrag för extra kostnader som kan uppstå vid restaurering när hänsyn ska tas till kulturhistoriska värden.

Det finns också ungefär 260 statliga byggnadsminnen. De ägs av staten och det är regeringen som fattar beslutet. Bland dessa finns regerings- och domstolsbyggnader, försvarsanläggningar, broar, kungliga slott och fyrar. Riksantikvarieämbetet lämnar förslag på nya statliga byggnadsminnen och ansvarar för tillsynen.

På Riksantikvarieämbetets hemsida (http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/byggnader/byggnadsminnen.html) finns mer material om byggnadsminnen.

Man kan söka byggnadsminnen med industrihistorisk anknytning på sidan  "Miljöer och museer".

Materialet om byggnadsminnen med industrihistorisk anknytning har sammanställts av industriantikvarie Ida Dicksson.